Taggar

,

I övermorgon är det äntligen dags för Way Out West! Det känns som om jag borde vara extremt uppspelt och räkna minutrarna men det gör jag inte. Konstigt. Helgen kommer ju att vara fylld av musik, människor, mat (och kanske lite rusdryck?) m.m! Jag ska ju umgås med fina Anna!

Misstänker att det är mina skumma nerver (eller vad man nu ska kalla det) som spökar. När jag inte har något roligt inplanerat att se framemot så kryper det i mig och jag längtar efter att något skoj/positivt ska inträffa. Då tycker man ju att jag borde bli nöjd när det väl händer något – t ex en konsert, fest, teater eller tja vad som helst som är trevligt – och det blir jag ju naturligtvis men samtidigt så konkurrerar min glädje med oro. Det stör mig något enormt! Jag blir nervös och tänker på saker som skulle kunna gå fel, tar på mig ansvaret ifall det skulle bli trist osv osv. Otroligt jobbigt och helkonstigt! Skulle så gärna vilja sluta bli orolig och bara njuta av glädjen! Suck. Nåväl, jag är rättså övertygad om att vi kommer att få roligt och ibland är det ju bra att inte låta förväntningarna rusa iväg.

Appropå Way Out West… ett av mina favoritband Shout Out Louds spelar på lördag! Tjoho! Jag som tvivlade starkt på att jag någonsin skulle få se/lyssna på dem live – i år får jag förhoppningsvis se dem två gånger! Kul!