Jag känner mig så nedstämd och oengagerad. Orkar inte med någonting alls nu. Försöker fejka men det går inte. Känner mig trängd, nedtyngd och trött. Skulle helst vilja gå hem, krypa ner i sängen och sedan ligga där under täcket.

Varför är allting så j-a jobbigt jämt? Kan någon tala om för mig hur jag ska bära mig åt för att slippa all ångest och oro – när det finns så mycket att vara orolig för?

Borde vara glad över att det är midsommar i morgon och att min semester börjar snart…men icke. Får en klump i halsen när jag hör alla andras planer.. Känner mig ensam och i vägen. Vill bli omhändertagen, peppad och känna mig värdefull. Att jag skulle ha något att bidra med.  Orkar inte låtsas vara stark längre.