En arbetskamrat till mig fick erbjudande om jobbintervju i förra veckan – till ett jobb hon inte ens sökt. Det enda hon gjort var att lägga ut sitt cv plus en presentation på Arbetsförmedlingens hemsida. Visst blev jag glad för hennes skull men – hemsk som jag är – blev jag avundsjuk och tänkte en mängd rätt omogna och dumma tankar. Som: ”varför är det ingen som kontaktar mig om sånt – jag har ju registrerat cv m.m. oxå?!”, ”vad har hon som inte jag har” osv. osv. Nej jag är inte stolt över att känna så! Efter att ha brottats med dessa känslor o c h mitt dåliga samvete (över att ens tänka sådana tankar) bestämde jag mig för att kolla in vad jag egentligen har för uppgifter hos AMS. För det första – mitt cv har aldrig varit tillgängligt för potentiella arbetsgivare (eftersom det inte varit komplett). För det andra – jag hade inte fyllt i hur och hur ofta jag vill veta om några förfrågningar kommit in!!! Dessa saker är åtgärdade nu. Inte för att jag vågar hoppas på att det kommer resultera i något men…chansen är ju liite större nu. Känner mig rätt fånig.

Helgen har varit ganska lugn (inte så överraskande kanske). I lördags åkte älsklingen o jag till Visko . Jag hade uppenbarligen förträngt att det var dagen efter löning – för my god vad mycket folk! En massa tanter som stod i vägen och en helt sjukt lång kö mötte oss när vi kom in. Jag hittade ett par härliga ballerinaskor i canvas (röda med vita prickar) + ett par fina gummistövlar. Tack och lov hade kön minskat kraftigt när jag skulle betala.

Det blev inget mors dagsfirande eftersom lilla mams är förkyld. Lilla stackaren! Eventuellt blir det ett försenat firande till helgen.