Ja det är jag faktiskt. Just nu är jag i ett skede där jag funderar över om jag ska bekämpa detta faktum – eller acceptera det och försöka lära mig att leva med det. Svårt. Har ganska så nyligen införskaffat en bok med titeln ”Att leva ett liv, inte vinna ett krig” (av Anna Kåver). Eftersom jag är en sporadisk bokläsare så har jag inte kommit så långt ännu, men den handlar om acceptans och att inte föra krig med sig själv. Vi får se om den ger mig något.

Jag tror att jag mår lite bättre idag..än så länge i allafall. I gårdagens inlägg antydde jag att jag är frustrerad över min jobbsituation. Funderar ständigt på vad jag kan göra för att förbättra saker och ting. Det är sannerligen inte lätt att komma fram till något! Man ska aldrig låta någon sätta sig på en men… att leva efter detta motto är inte så enkelt som man kanske kan tro.

Igår beslöt jag mig för att ta ett snack med min chef..men ville förbereda mig tills på måndag. Detta förändrades idag. Är nog tvungen att prata med honom idag. Det knyter sig i magen och jag mår illa! Jag vill så gärna vara trygg i mig själv och känna självförtroende i saker som jag faktiskt kan men jag gör inte det!

Update 11:38

Kommer förmodligen att prata med chefen på tisdag. Vet inte om det är någon idé men jag hoppas att jag lyckats samla mod och någon sorts självförtroende tills dess.